Det är så intressant att det finns ett så evinnerligt stort antal olika stadier av sömn. När man av någon anledning väl känner sig piggare så upptäcker man ytterligare fem arter i en helt ny värld. Sen stegar man tillbaka till något nytt och så drömmarna på det gör det svårt att memorera, agera, uppfatta och skilja verklighet från dröm. Det är som att leva i den djupaste surrealistiska filosofin – “det mest logiska vore att ingenting existerade”.
